Arla morgon satte jag mig på tåget igår och åkte till Amsterdam för att titta på konst. Eller målet var egentligen att titta på ett enda verk, Colored Sculpture av Jordan Wolfson som ingick i hans utställning MANIC/LOVE på Stedelijk. En liten robotpojke med ond min och ögon som rörde sig och fokuserade på besökarna, han var upphissad i kedjor och slängdes plågsamt runt till tonerna av "When a man loves a woman". Jag blev otroligt drabbad av detta och stod i mer än en timme och betraktade det som hände. Jag tittade även argt på besökare som skrattade, jag kan absolut inte förstå hur de kunde tycka att det som hände var roligt. I vilket fall var även resten av utställningen riktigt bra och satte robotpojken i ett sammanhang, bland annat ingick ett videoverk som visades i ett fluffigt vitt rum där ett animerat AIDS-virus dansade runt i New York till Sweet Dreams av Beyoncé. Så, varsågod för utställningsrecension. Fem av fem till första delen av Jordan Wolfson-utställningen på Stedelijk, andra delen öppnar i mitten av februari. Konst-Gergette lovar att återkomma då.
Jag hade inte varit i Amsterdam på snart tio år, då Bombus Bombus-gänget gjorde ett livat stopp där på vägen till Bryssel. Jag passade därför på att besöka ett annat favoritmuseum, fotomuseet FOAM, samt att vandra runt bland kanalerna. Framåt kvällen satte jag mig på tåget tillbaka mot Bryssel, extremt nöjd och kulturberikad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar